Vintern kom och lade för ovanlighetens skull ett vitt täcke över den Blekingska skärgården. Mjukt och ljust – precis som målbilden jag haft för vårt nya hem som vi innan jul äntligen fick lov att flytta in i.
Tre års tänkande och kännande, många idéers uppgång och fall, ett års praktiska förberedelser och drygt sju månaders fullständigt byggkaos senare sitter vi i resultatet av en vision och det hårda arbete som krävts för att nå den. Dags att andas ut. Resan har tagit på krafterna och nu behöver vi vila. Än finns det en mängd saker kvar att göra. Insidan må vara varm och funktionell men på utsidan vilar högar av sådant som inte hanns med under det vita, fluffiga täcket. Det som göms i snö kommer upp i tö och ibland får det vara så, vila nu och ta tag i det sen.
Att vila sig in i ett nytt år fullt nya möjligheter känns bra. Även nya utmaningar väntar såklart men med erfarenheterna från tidigare år är vi kanske något klokare gällande vad vi ska och inte ska fokusera på. Hoppas på att lyckas använda denna kunskap väl.
Sommartider är loppistider! Lador och små skjul öppnar upp och bjuder på gömda skatter som någon annan kanske älskat klart och lämnat vidare. En av mina favoritsysselsättningar när vädret är sådär och tiden finns är att åka på loppisutflykt för att titta, klämma och känna på vackra och eller intressanta föremål och föreställa mig vad jag skulle kunna göra med den välgjorda korgen/hyllan/vasen, servera på den udda brickan eller dra för lärdomar av inredningsboken från tiden innan internet kom och förändrade hastigheten för intag av inspiration och information.
De senaste åren, då vi av förklarliga skäl (en flytt till betydligt mindre bostad samt pågående logistiskt renoveringspussel) inte haft utrymme för några större mängder loppisfynd har jag hållit tillbaka men nu, när jag ser en ände på kaoset är det svårt att låta bli.
Anledningarna till att älska loppis är flera. Förutom det uppenbart klimatsmarta i att välja begagnat före nytt ( uppmuntrar dock inte till överkonsumtion för den sakens skull) så finns det så många prisvärda saker av bättre kvalitet än det som massproduceras idag, inte sällan handgjort och av lokala material. På andrahandsmarknaden finns även möjligheten att hitta helt unika saker, kombinera udda saker på ett nytt sätt eller göra om något så det blir ännu mer personligt.
När jag skrev denna rubrik tänkte jag att jag skulle göra en lista på sådant som jag rekommenderar att leta efter på loppis rent allmänt men efter att ha gått en bloggrunda själv insåg jag att Frida Ramstedt som driver bloggen Trendenser gjort ett riktigt proffsjobb med en sådan lista så jag länkar till den och bjuder som komplement på en sammanställning av vad jag själv dras till när jag får härja fritt och vad jag fyndat vid en av mina senaste rundor:
Korg, allting jag kommer över i materialet korg, gärna brickor och korgar att bära mat och fika i ner till bryggan som dessa två i bilden nedan
Keramik, rustik och jordnära som den här tillbringaren, perfekt för allt från saftkalas till ängsblommor, kombineras gärna med nättare föremål i glas
Burkar, plåtburkar i bra storlek med fina färger eller fin patina, gamla ska de vara, perfekta för bland annat kakor och torkade trattkantareller
Köksredskap i bra material och form som den här soppsleven jag inte visste att jag saknade
Kreativa hjälpmedel och material att skapa med, som denna oanvända palett i trä som är så fin att jag knappt vill kladda ner den
Böcker, alltid böcker. Mina favoriter är konst- inrednings- och trädgårdsböcker från 90-talet som inspirerar mig på ett sätt som är svårt att finna i den filterbubbla till sociala medie-värld jag ofta letar i.
Detta är ett axplock av det min radar är inställd på i loppisväg så jag får helt klart återkomma till ämnet i framtiden, vad köper du helst på loppis?
Det är onsdag den 12 juli och jag kan konstatera att min antagna skrivarutmaning, att skriva varje dag hela juli, tog paus redan på dag 4 eftersom jag gick in i den där sommartakten i rekordfart och plötsligt befann mig i trötthets-koma, helt oförmögen att skriva ett enda ord. Försökte verkligen men det tog helt stopp. Idag, efter att igår ha nått en milstolpe i vårt gigantiska renoveringsprojekt, nämligen att ha gjutit grunden till vår huvudbyggnad (vilket innefattar en hel före detta källare under havsnivå samt två utbyggnader) och sovit nästan 10 timmar (inte sammanhängande men ändå) börjar jag dock vakna till igen.
Dagens tema i skrivarutmaningen jag tidigare nämnt är nyfikenhet och det är utan tvekan en av mina drivkrafter i livet. Jag är nyfiken på att upptäcka och lära mig nytt, koppla ihop och kombinera saker på ett nytt sätt, alltifrån övergripande teorier till små fysiska ting. För mig hänger nyfikenhet tätt ihop med att vara öppensinnad, kreativ och till viss del orädd för det okända. För att koppla an till det för bloggen övergripande temat livsmiljö kan det te sig på en rad olika sätt och jag tror att man kan komma närmre de miljöer, rum och attribut som lyfter en genom att våga ifrågasätta sanningar och konventioner man fått till sig genom livet om hur saker ska vara.
Ett konkret exempel på hur jag menar är mitt och min familjs lite okonventionella val av boplats. Ett val som vi såklart själva tvivlat på och ifrågasatt när saker inte gått som planerat men som oavsett preferens är en intressant studie(?) i att våga bryta upp livspusslet och sätta tillbaka bitarna på ett nytt sätt. Eftersom vi fortfarande är mitt uppe i detta kanske slutsatserna inte går att dra till fullo men vi lär oss saker varje dag och mer om detta kommer jag att skriva längre fram.
God morgon söndag, den andra juli och dag två i min självvalda utmaning att skriva här varje dag, månaden ut. Syftet är att ge dig som läsare min bakgrund och mitt varför, att själv få rutin i skrivandet för att när månaden är slut kunna landa in i en takt som känns bra och som ryms i livet i övrigt.
Igår nämnde jag renoveringskaos och det är precis vad jag själv befinner mig i just nu. Min familj på två vuxna, två barn, två katter och två kaniner (nåja, kaninerna bor utomhus) har sedan början av maj flyttat ur vår huvudstuga och in i den nyrenoverade gäststugan för att kunna genomföra en totalrenovering och utbyggnad av huvudstugan. Det är en utmaning, minst sagt, både logistiskt och utrymmesmässigt. Om man tänker att vi för drygt två år sedan bodde på 272 kvadratmeter och nu tillfälligt är nere 40 är det kanske på sin plats att börja fundera på vad vi håller på med men vi har en tanke om att erfarenheten av dessa ytterligheter i ytanspråk kommer ge oss bra verktyg när vi flyttar tillbaka till vår huvudbyggnad och att vi förhoppningsvis kan skapa den hållbara syntes av lagom som vi så länge eftersträvat.
Tanken med att göra denna galna manöver under sommarhalvåret utgick ifrån en idé om att kunna använda trädgården som utökad boendeyta, för lek, matlagning och vila. En bra idé men en utmaning i praktiken eftersom tidigare gräsmattor och uteplatser fått ge plats åt dräneringsschakt , skräphögar och grusupplag, allt täckt i ett tjockt lager dammig jord på grund av uteblivet regn. Ingen trivsam livsmiljö och inte den bästa grunden för ett vardagsvackert välbefinnande.
Hur hanterar man en sån här situation för att inte gå under? Förutom de uppenbara strategierna som att jobba på, åka bort, be om hjälp, tänka positivt, välja kärlek, blicka framåt och så vidare så har jag några knep som jag själv tar till; Zooma ut, eller zooma in.
Zooma ut kan innebära att ta ett steg bakåt och betrakta helheten och få distans. Kanske är det inte är så farligt på det stora hela? Är det så att du faktiskt har en fullständigt kaosartad miljö runtomkring dig kanske det ändå är möjligt att ta en paus och blicka ut mot horisonten? Finns det en vacker landskapsvy, ett naturparti eller en stadssiluett i närheten som du kan vila ögonen på? För mig kan det rent konkret innebära att gå upp i ekbacken bakom vår byggarbetsplats till hem, precis när kvällsljuset är som vackrast och betrakta kaoset med kisande ögon eller att ta med mig tekoppen ner till bryggan, vända ryggen mot kaoset och blicka ut mot himlen och öarna som speglar sig i havet. Alltid samma vy, alltid i en ny komposition av färg och ljus.
Mitt andra knep är att stänga ute kaoset genom att zooma in. När allt är rörigt kan det vara skönt att skärma av stök och kaos rent fysiskt och rikta fokus mot något som är vilsamt och harmoniskt i sig självt, i det lilla. Denna strategi tycker många (åtminstone i min närhet) är väldigt märklig men vad som än fungerar, fungerar… För mig kan det innebära allt från att tömma ett överbelamrat bord och ställa dit några få inspirerande saker, levande ljus, en vacker bok jag vill bläddra i och en rykande kopp te till att lägga mig på golvet och studera färgerna och mönstret i en vävd matta eller stryka handen mot en ojämn tegelvägg. En slags meditation med öppna ögon som komplement till att blunda och skapa inre bilder?
Slutligen, för att vara helt ärlig så är det mest utmanande i vår nuvarande situation inte hur det ser ut utan att tillgodose flera olika personers behov på en begränsad yta. Här är mitt absolut bästa tips att om möjlighet finns, skapa en avskild plats att dra sig undan på. Finns inte den möjligheten, se till att ta dig ut eller om du kan och orkar, gå upp och ge dig själv en stund när resten av världen sover.
